Inlägg publicerade under kategorin Bemötande

Av Evelina - 13 september 2018 12:47

Vi bestämde efter allt som hänt , jag fick cancer och katterna blev sjuka i dödliga sjukdomar , så behövde vi alla vila upp oss . Bara få vara , åk bort och inte ha några måsten så vi hyrde en stuga och tog med alla tre katterna , ice ( den vita 5 år) , shadow ( den svarta med vita drag 5 år) och ny tillskottet vår lilla bebis safira ( kattungen som är 10 månader) . Jag / vi haft en prövning av livet utan des like. Man klarar inte hur mycket som helst varken fysiskt eller psykiskt. Först får man chockbeskedet cancer och snabbtåget bara rulla på i dunderfart med behandlingar dagligen . En tuff återhämtning med mycket smärta och man känner sig så svag. Ett kort tag kände jag mig glad och ville göra massor med saker men då startar tydligen ärrbildning i kroppen som för mig ör otroligt smärtsam , känns som jag har knivar i underlivet som vrids om och varje steg man tar blir smärta gånger 100. En väldigt obehaglig smärta som om inte det var nog så började jag blöda från tarmen och ytterligare en smärta från tarmen och ändtarmen uppdagar sig . Jag ringer till min sjuksköterska som har semester , får ingen speciell hjälp mer än de ska skicka mig på skikt röntgen igen. Får tid dagen efter vi kommer hem från stugan. Så vi passar på njuta så mycket vi bara kan . Jag har ju så ont i magen att det styr allt jag kan göra och när jag kan göra det. Hela mitt liv är nu styrt av magen , smärtorna , och alla toalettbesök. Kommer man någonsin få ett normalt liv? Det var skönt i stugan , bort från verkligheten , slippa tänka på allt samtidigt tänker man på det. Om jag skulle få cancer igen , nu när jag vet vad man måste gå igenom, och jag vet också hur det är efteråt . Så är jag faktiskt inte helt säker på om jag ens vill gå igen allt detta för att sedan må ännu sämre efteråt och det ska jag leva med resten av mitt liv. Jag vet inte om jag tycker det är värt det för smärtan är minst lika stark nu som cancern om inte starkare. Men vi fick vår semester med alla katter , jag och min dotter. Den var underbar precis vad vi behövde för att orka med de tuffa hårda sanningen vi skulle få när vi kommer tillbaka till verkligheten. Vi är tacksamma för det katterna har kommer närmare och vi har kommit närmare dom . Vi är starka tillsammans , det som var lite synd var att min son och hans tjej inte kunde komma då de jobba men man kan inte få allt. Men det jag fick var lite energi till att orka fortsätta lite till.
Må så gott , önskar er alla friskhet , styrka , kärlek och mod att ta emot det livet ger oss.
Tack så mycket för ni läser min blogg !
Kramar till er alla
Och kämpa på ?

Av Evelina - 28 juli 2018 08:55

Jag har ej skrivit så mycket senste tiden då jag ville få tid för återhämtning. Nu är det så att jag har jätte ont i tarmarna längst ned vid äggstockarna , det gör sjukt ont och jg blöder lite , så nu är jag livrädd att jg sk fått tillbaka cancern . Det vill jag inte , orkar inte mer nu det räcker för min del. Då in jag lika gärna dö. Så känner jag det. Finns det någon som känner lika dant som mig undrar jag. Vore tacksam för svar. Detta gång vågar jag knappt säga det till mina barn och min inställning till det. Snälla ge mig lite råd hur sk jag hantera detta en gång till ?

google.com, pub-5859972590351839, DIRECT, f08c47fec0942fa0

Av Evelina - 14 november 2017 05:43

Tidig morgon på väg till brachybehandling som förra veckan. Kl är 05.00 men det är helt klart värt att gå upp tidigt för att få sova hemma. Istället för att vara kvar på sjukhuset över natten och inte sova en blund. Min teori är att lite god sömn är bättre än ingen sömn alls. Jag blir på så dåligt humör , irriterad när jag inte får sova och då kan jag inte ta emot behandlingen på bästa sätt. Utan energin går åt till att vara arg och irriterad. Så det är stor skillnad från första brachybehandlingen då jag sov över på sjukhuset och inte sov en blund på hela natten. Då jag låg i en fyrsal och både patienter och personal sprang in och ut hela natten och detta tjutande av larmklockorna. Ja det var hemskt det borde inte få finnas fyrsalar alls i detta moderna samhälle. Men det finns det och det verkar inte som det kommer att ändras heller. Jag är så glad att jag slipper gå igenom allt detta själv min dotter som följer med mig idag igen. Beundrar henne som är så stark och följer med mig , ringer mina samtal, beställer mina sjukresor, hjälper mig komma ihåg allt för det är sjukt mycket att hålla reda på , speciellt när man inte mår bra. Jag hade aldrig orkat själv om det inte vore för mina barn och mina nära som stöttat mig så otroligt mycket. Jag behöver bara tänka på en sak det är och bli frisk och stå ut med alla behandlingar och försöka balansera alla biverkningar . Vilket är nog så svårt och jobbigt. Så tack alla underbara människor som kan visa kärlek och omsorg till andra människor. Det betyder så mycket när man inte mår så bra. Så gå ut och gör någon glad en gång om dagen eller ring ett samtal till en vän och ge lite uppmuntran , nästa gång kanske du behöver det . Kram till er och tack för ni finns och läser min blogg.

Av Evelina - 10 november 2017 18:25

I idag fick jag veta min dotters kompis tog ryggmärgsprov igår. Det är en på tusen som får komplikationer av den. Antingen för de gör fel eller så har man bara oturen att få komplikationen. Man får en outhärdlig migrän som inte går att beskriva mer än det gör så ont att man inte kan röra sig, illamående , kränkningar , yrsel , svimningskänsla och svaghet i benen. Man mår jätte dåligt. Eftersom detta är väldigt ovanligt så skickar läkarna ofta hem en och säger det ska gå över. När jag fick det i mitt fall var när jag födde barn och läkarna trodde jag hade hjärnhinneinflammation . Det tog 3 månader innan en specialist inom området förstod att det berodde på ryggmärgsbedövning i samband med förlossning . Och man måste vara jätte envis mot läkarna och inte bara skicka hem en. De behöver göra något som heter bloodpatch dvs ta ditt egna blod och spruta in där man fick ryggmärgsbedövning eller ryggmärgsprovet som en kork/ plåster. Då går det över annars kan man som jag ha otur att få ha det så i tre månader. Min dotters kompis ringer och gråter i telefon för hon hade alla symtomen, ont , yr, migrän x 100 , svag i benen mm. Hon fick åka ambulans till sjukhuset så dålig är hon och läkarna som är relativt okunniga på detta försökte skicka hem henne med Naproxen och dricka cola. Man blir ju arg, men tur att jag visste exakt vad som var fel så hon kunde förklara för läkarna och hon sa att de kommer bli tvungna att göra en bloodpatch , så tog det ett tag då har väl läkaren kollat med en specialist och efter mycket om och men . +massor med envishet fått läkaren att förstå att det faktiskt behöver göras så hon kan må bra. Så nu väntar vi tills imorgon och hoppas dom gör sitt jobb så hon slipper detta. Det här är varför jag aldrig kommer göra om det och nu fick jag det bevisat igen. Kram och trevlig helg

Av Evelina - 7 november 2017 17:16

Jobbig dag har det varit men nu vet dom iaf varför jag hade extremt ont förra gången. Hade fått ett sår av alla instrument i underlivet , klart det är smärta. Blev smärtlindrad så jag inte har lika ont denna gång så det är bra. Dom lyssnar verkligen på vad man säger ett plus i kanten. Är ganska matt efter idag , behandlingarna tar hårt på energin . Min dotter fick vara på uppvaket så det var skönt och slippa panikångest och jag kunde få känna mig lugn. Nu är jag äntligen på väg hem vilket tar en timme med bil. Sjukrese taxin var över en timme sen och när man är sjuk vill man bara hem. De är alltid sena när jag har haft långa dagar och mår som sämst. Imorgon har jag bestämt att min dotter ska få en semesterdag , det kan hon behöva min underbara dotter. Min son s pappa följer med mig istället. Vågar inte riktigt vara själv när jag inte mår bra. Skönt att ha så underbart stöd från familjen. Beundrar dom som orkar med mig och mitt gnäll. Nej jag har en ganska positiv inställning men börjar klart lessna på att må skit. Nu ska jag vila för att orka med morgondagen . Kram till er alla och gör någon glad. Så får du en massa positiv energi tillbaka .

Av Evelina - 3 november 2017 15:31

Verkligen tack till dom som så glada och trevliga, får en att orka med denna jobbiga tid. Han som har hand om mr röntgen och studien jag är med i gick förbi i korridoren när jag väntade på min strålbehandling. Han stannar och verkligen tar sig tid och frågar hur jag mår . Han lyssnar på vad jag har och säga , tar det till sig. En helt underbar människa, jag är så tacksam för dessa stunder och veta att det faktiskt är så att folk bryr sig på ett äkta sätt och menar det dom säger. Inte det här falska sättet som många människor har inom vården. Men den här personalen jag träffat är enormt engagerade i det dom gör vilket är underbart och se. Tack till er alla att ni finns för mig och alla andra ni hjälper. Ni gör underverk för människors liv vilket jag och min familj beundrar. Kram

Av Evelina - 3 november 2017 13:48

Brachybehandling är när de ger strålning rakt i tumören som i mitt fall sitter i livmoderhalsen. Varav bilden så man kan förstå lite hur komplicerat det bli när de ska in med en massa instrument . Den här gången tog det ca . 2 timmar nästa ska ta längre tid . Vanligtvis gör dom denna behandling med epidural bedövning , vilket gör man inte känner något från midjan och ner plus man är vaken. Jag har dålig erfarenhet av just den bedövningen och fick mitt önskemål att bli sövd igenom . Trots jag varit envis och starkt emot epidural från första början har de försökt få mig och ta den och även lugna mitt sinne för den skräck jag har för epidural, så det är både snällt av narcos läk att försöka iaf. Det var en jätte jobbig dag , all personal var så underbara men jag som hade panikångest och inte hade sovit något på hela natten ville bara hem. Ett plus var att jag blev sövd så jag fick ju sova lite i 2 timmar. Medans de gjorde allt de skulle få dit instrument och ståla tumören . När de var klara väcker de alltid en , alla var så glade och berätta att tumören har krympt. Klämde hårt min dotters hand så hon skulle veta att jag visste hon var där. Hon var med mig hela tiden . På uppvaket har jag sånna smärtor så kändes som det brann i underlivet. En hemsk smärta men man fick smärtlindring för det. Men när man aldrig känt någon sån smärta blir man ju lite skraj. Den smärtan tonar ner sig som tur är. Efter jag kom till avdelningen ville jag bara hem, man måste ju äta å dricka , stå å gå så får man åka hem om man klarar allt det. Skyndade på processen så jag fick komma hem. Äntligen få sova.
En hemsk upplevelse men man har inge val bara stå ut om man ska bli frisk , vill bara dela med mig av händelsen . Jag väljer iaf att bli sövd. Må så gott och nu ska jag på strålning å krympa lite till. Kram

Av Evelina - 2 november 2017 14:06

Hårt schema denna vecka måndag röntgen för studien jag är med i sen var det en oannonserad ssk från brachybehandlingen som dök upp på det skulle jag ta blodprov och anmäla mig på avdelningen för inläggning över natten. Så de improviserade med att ta blodprov i dagrummet medans ssk n informerade och svarade påfrågor om brachybehandlingen. De alla var underbara , vänliga på alla sätt och vis. Men jag som hade fastat sedan morgonen och fick en spruta på röntgen som gjorde jag blev yr plus fick värsta panikångest attacken på allt. Mådde inge vidare alls. Hann ta två tuggor på en macka innan min strålbehandling kl. 14.00 Allt var bara stress och det är en sak jag faktiskt inte klarar av just nu. Natten blev skit fick dela rum med 4 st andra som ojade sig hela natten, personalen gick in och ut pratades hela tiden.
Jag förstår att dom inte mådde bra men jag mår inte bra när jag inte kan sova. Eftersom jag skulle vara fastande på tisdagen så fick jag inte dricka efter kl.06.00 men jag som hade varit vaken hela natten hann gladeligen dricka kaffe vid kl . 04.30 Helt sjukt hela dagen och natten. Och man har ont och man är supernervös för man inte vet vad som ska hända. Hur man kommer att må. Hade så otroligt grova panikångest attacker att jag höll på gå därifrån flera gånger. Kände bara att nu räcker det , nu orkar jag inte mer. Men som min skyddande ängel ( min dotter) var med mig hela tiden . Frågade hur jag mådde , tog mig igenom denna helvetesdag , jag är så tacksam att jag har henne min älskade dotter . Nu ska jag på strålning men nästa inlägg kommer om brachybehandlingsdagen. Den var inte rolig någonstans, jag har inte återhämtat mig än och väntar en ny nästa vecka.
Tack för att ni finns och kram till er må så gott

Presentation


Hej! Jag heter Evelina har persic kommit i medelåldern . Älskar livet , gillar och jobba , umgår med mina bar. Fick ett hemskt besked att jag har en tumör. Som jag gärna vill dela med mig om hur det hänt och vad som händer när man får det beskedet.

All Donering är välkommen

  All doneringar är välkomna 

Stöd Cancer du med alla donationer är välkomna!

Tack så mycket för du räddar liv! 

 

 Swish'a till 0738902265 

 

Mailar ni mig en adress kommer jag skicka en present till alla er som donerar som Tack. Jag vill även säga att jag är med i en studie så man i framtiden ska kunna upptäcka cancer mycket tidigare , vid tex ett blodprov. Jag vill att något gott ska komma ur denna hemska upplevelse . Så ber er donera så vi kommer framåt i denna hemska sjukdom . Jag gör allt jag kan för alla som får denna hemska sjukdom. Tackar av hlea mitt hjärta och må så gott, lev väl, Gör någon glad varje dag!

 

 

Fråga mig

0 besvarade frågor

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Dela med er, fråga eller bara skriv något

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Länkar

RSS

Besöksstatistik

My heart it

Vill du hjälpa till ?

Swish

Här kan du hjälpa till du som verkligen känner att du vill göra en förändring för cancer . 

 

Swisha till 0738902265 .

 

Vi är många människor i världen och om vi alla hjälper till ska vi nog kunna bota cancer helt så småning om , vi har redan kommit långt men vi har lång väg kvar. Donera genom swish ge ditt bidrag för en bättre värld för oss och våra barn . Mitt bidrag kom genom min cancer fick ett unikt tillfälle och vara med som studieperson . Och det känns så bra kunna göra något gott som kan förändra mycket i forskningen. Må så gott Och tackar alla för ni läser min blogg. Kram


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se