Jag har ej skrivit så mycket senste tiden då jag ville få tid för återhämtning. Nu är det så att jag har jätte ont i tarmarna längst ned vid äggstockarna , det gör sjukt ont och jg blöder lite , så nu är jag livrädd att jg sk fått tillbaka cancern . Det vill jag inte , orkar inte mer nu det räcker för min del. Då in jag lika gärna dö. Så känner jag det. Finns det någon som känner lika dant som mig undrar jag. Vore tacksam för svar. Detta gång vågar jag knappt säga det till mina barn och min inställning till det. Snälla ge mig lite råd hur sk jag hantera detta en gång till ?

google.com, pub-5859972590351839, DIRECT, f08c47fec0942fa0

Tidig morgon på väg till brachybehandling som förra veckan. Kl är 05.00 men det är helt klart värt att gå upp tidigt för att få sova hemma. Istället för att vara kvar på sjukhuset över natten och inte sova en blund. Min teori är att lite god sömn är bättre än ingen sömn alls. Jag blir på så dåligt humör , irriterad när jag inte får sova och då kan jag inte ta emot behandlingen på bästa sätt. Utan energin går åt till att vara arg och irriterad. Så det är stor skillnad från första brachybehandlingen då jag sov över på sjukhuset och inte sov en blund på hela natten. Då jag låg i en fyrsal och både patienter och personal sprang in och ut hela natten och detta tjutande av larmklockorna. Ja det var hemskt det borde inte få finnas fyrsalar alls i detta moderna samhälle. Men det finns det och det verkar inte som det kommer att ändras heller. Jag är så glad att jag slipper gå igenom allt detta själv min dotter som följer med mig idag igen. Beundrar henne som är så stark och följer med mig , ringer mina samtal, beställer mina sjukresor, hjälper mig komma ihåg allt för det är sjukt mycket att hålla reda på , speciellt när man inte mår bra. Jag hade aldrig orkat själv om det inte vore för mina barn och mina nära som stöttat mig så otroligt mycket. Jag behöver bara tänka på en sak det är och bli frisk och stå ut med alla behandlingar och försöka balansera alla biverkningar . Vilket är nog så svårt och jobbigt. Så tack alla underbara människor som kan visa kärlek och omsorg till andra människor. Det betyder så mycket när man inte mår så bra. Så gå ut och gör någon glad en gång om dagen eller ring ett samtal till en vän och ge lite uppmuntran , nästa gång kanske du behöver det . Kram till er och tack för ni finns och läser min blogg.

Sitter i taxin som var en timme sen och jag blir jätte stressad. Stress är något jag inte klarar av alls just nu. Illamående och huvudvärk, smärta och stora problem med magen. Känner mig orkeslös och matt, kan gå från a till b om jag får lägga mig ner på b annars orkar jag inte stå. På väg och skriva in mig på avd, för brachybehandling i morgon , lika jobbigt som förra veckan. Ska hinna med mr röntgen för studien jag är med i. Och strålning på eftermiddagen. Hårt schema så man är på vippen att säga nu orkar jag inte mer min gräns är nådd. Men jag kämpar på med allt jag har , mina sista krafter går åt till kämpa . För i slutändan hoppas på att bli frisk. Men man vet aldrig med cancer det kan alltid dyka upp igen men jag lever på hoppet att aldrig någonsin vara med om detta igen. Önskar verkligen att de kommer på något bra sätt att kunna upptäcka sånt här i tid , det är därför jag är med i studien. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det kan hjälpa till för någon i framtiden , då är det så värt de extra röntgen och prover de tar. Som min ängel till dotter är med mig på denna resa är så evigt tacksam att hon följer med. Ingen ska behöva gå igenom detta själv. Må så gott och kram till er alla

Nja ingen trevlig resa men nödvändig

Jobbig dag har det varit men nu vet dom iaf varför jag hade extremt ont förra gången. Hade fått ett sår av alla instrument i underlivet , klart det är smärta. Blev smärtlindrad så jag inte har lika ont denna gång så det är bra. Dom lyssnar verkligen på vad man säger ett plus i kanten. Är ganska matt efter idag , behandlingarna tar hårt på energin . Min dotter fick vara på uppvaket så det var skönt och slippa panikångest och jag kunde få känna mig lugn. Nu är jag äntligen på väg hem vilket tar en timme med bil. Sjukrese taxin var över en timme sen och när man är sjuk vill man bara hem. De är alltid sena när jag har haft långa dagar och mår som sämst. Imorgon har jag bestämt att min dotter ska få en semesterdag , det kan hon behöva min underbara dotter. Min son s pappa följer med mig istället. Vågar inte riktigt vara själv när jag inte mår bra. Skönt att ha så underbart stöd från familjen. Beundrar dom som orkar med mig och mitt gnäll. Nej jag har en ganska positiv inställning men börjar klart lessna på att må skit. Nu ska jag vila för att orka med morgondagen . Kram till er alla och gör någon glad. Så får du en massa positiv energi tillbaka .

En fin soluppgång är utsikten från mitt fönster på karolinska Radiumhemmet . Ingen rolig dag - brachybehandling . Vet inte hur andra upplever brachybehandling ? Någon som har gjort det får gärna dela med sig. I mitt fall tycker jag att det var bland det värsta jag gjort trots jag blir sövd. Smärtan när man vaknar är hemsk men man får ju smärtstillande som tur är. Men man kan ju inte gilla allt och det ger tydligen klart bra resultat och då får man ta sig i kragen och stå ut. Det är inte för alltid och tumören ska bort till alla medel. Fick ju goda nyheter att den blivit mindre sist av alla intensiva behandlingar. Igår kväll när jag kom till avd. Blev jag väldigt chockad då de sa jag behöver blod, så nybliven vampyr med 2 påsar blod. Men det förklarar varför jag mått så dåligt i helgen med yrsel , matthet , så trött jag inte orkat stå, illamående och huvudvärk. Tog inte ett steg mer än jag behövde , låg mest hela helgen . Vill dela med mig om erfarenheter som jag har till de som går igenom samma sak eller kommer gå igenom . Cancer tumör på livmoderhalsen 4,6cm stor är inget och leka med. Har inte märkt av den förrän jag började störtblöda jätte mycket och det slutade inte. Åkte akut till sjukhuset då. Schemat för idag nu ligger jag med dropp ska på mr röntgen och sen brachybehandling . Eftersom jag inte kunde sova förra veckan på sjukhuset , hade jag starka skäl till att få sova hemma . Vilket de inte gillade men jag förklarade noggrant varför , och att det är bättre jag sover 4 -5 timmar hemma än ingenting alls . Att jag inte blir så arg och irriterad när jag inte får sova och de hjälper mig att orka och jag anser att det hjälper med en positiv inställning så blir man friskare för kroppen orkar med. Det tog ganska lång tid då jag fick blod innan jag kom hem men gott Sov jag! Det är jag hur nöjd över som helst 4 timmars god sömn gjorde mycket. Man ska ju vara fastande men får dricka flytande fram till kl. 06.00 så en kaffe hann jag med. Tycker inte om denna dag men jag har fått sova och det gör mig på gott humör trots omständigheterna . Jag längtar tills dagen är över . Min älskade dotter som är med mig hela dagen , hon är underbart stöd .

Verkligen tack till dom som så glada och trevliga, får en att orka med denna jobbiga tid. Han som har hand om mr röntgen och studien jag är med i gick förbi i korridoren när jag väntade på min strålbehandling. Han stannar och verkligen tar sig tid och frågar hur jag mår . Han lyssnar på vad jag har och säga , tar det till sig. En helt underbar människa, jag är så tacksam för dessa stunder och veta att det faktiskt är så att folk bryr sig på ett äkta sätt och menar det dom säger. Inte det här falska sättet som många människor har inom vården. Men den här personalen jag träffat är enormt engagerade i det dom gör vilket är underbart och se. Tack till er alla att ni finns för mig och alla andra ni hjälper. Ni gör underverk för människors liv vilket jag och min familj beundrar. Kram

Brachybehandling är när de ger strålning rakt i tumören som i mitt fall sitter i livmoderhalsen. Varav bilden så man kan förstå lite hur komplicerat det bli när de ska in med en massa instrument . Den här gången tog det ca . 2 timmar nästa ska ta längre tid . Vanligtvis gör dom denna behandling med epidural bedövning , vilket gör man inte känner något från midjan och ner plus man är vaken. Jag har dålig erfarenhet av just den bedövningen och fick mitt önskemål att bli sövd igenom . Trots jag varit envis och starkt emot epidural från första början har de försökt få mig och ta den och även lugna mitt sinne för den skräck jag har för epidural, så det är både snällt av narcos läk att försöka iaf. Det var en jätte jobbig dag , all personal var så underbara men jag som hade panikångest och inte hade sovit något på hela natten ville bara hem. Ett plus var att jag blev sövd så jag fick ju sova lite i 2 timmar. Medans de gjorde allt de skulle få dit instrument och ståla tumören . När de var klara väcker de alltid en , alla var så glade och berätta att tumören har krympt. Klämde hårt min dotters hand så hon skulle veta att jag visste hon var där. Hon var med mig hela tiden . På uppvaket har jag sånna smärtor så kändes som det brann i underlivet. En hemsk smärta men man fick smärtlindring för det. Men när man aldrig känt någon sån smärta blir man ju lite skraj. Den smärtan tonar ner sig som tur är. Efter jag kom till avdelningen ville jag bara hem, man måste ju äta å dricka , stå å gå så får man åka hem om man klarar allt det. Skyndade på processen så jag fick komma hem. Äntligen få sova.
En hemsk upplevelse men man har inge val bara stå ut om man ska bli frisk , vill bara dela med mig av händelsen . Jag väljer iaf att bli sövd. Må så gott och nu ska jag på strålning å krympa lite till. Kram

Hårt schema denna vecka måndag röntgen för studien jag är med i sen var det en oannonserad ssk från brachybehandlingen som dök upp på det skulle jag ta blodprov och anmäla mig på avdelningen för inläggning över natten. Så de improviserade med att ta blodprov i dagrummet medans ssk n informerade och svarade påfrågor om brachybehandlingen. De alla var underbara , vänliga på alla sätt och vis. Men jag som hade fastat sedan morgonen och fick en spruta på röntgen som gjorde jag blev yr plus fick värsta panikångest attacken på allt. Mådde inge vidare alls. Hann ta två tuggor på en macka innan min strålbehandling kl. 14.00 Allt var bara stress och det är en sak jag faktiskt inte klarar av just nu. Natten blev skit fick dela rum med 4 st andra som ojade sig hela natten, personalen gick in och ut pratades hela tiden.
Jag förstår att dom inte mådde bra men jag mår inte bra när jag inte kan sova. Eftersom jag skulle vara fastande på tisdagen så fick jag inte dricka efter kl.06.00 men jag som hade varit vaken hela natten hann gladeligen dricka kaffe vid kl . 04.30 Helt sjukt hela dagen och natten. Och man har ont och man är supernervös för man inte vet vad som ska hända. Hur man kommer att må. Hade så otroligt grova panikångest attacker att jag höll på gå därifrån flera gånger. Kände bara att nu räcker det , nu orkar jag inte mer. Men som min skyddande ängel ( min dotter) var med mig hela tiden . Frågade hur jag mådde , tog mig igenom denna helvetesdag , jag är så tacksam att jag har henne min älskade dotter . Nu ska jag på strålning men nästa inlägg kommer om brachybehandlingsdagen. Den var inte rolig någonstans, jag har inte återhämtat mig än och väntar en ny nästa vecka.
Tack för att ni finns och kram till er må så gott